Skulle du vilja få en befordran? Vilken?
Daniel 5:29-31
"Då befallde Belsassar att man skulle klä Daniel i purpur, och att den gyllene kedjan skulle hängas om hans hals, och att man skulle utropa om honom att han skulle vara den tredje herren i riket. Samma natt blev Belsassar, kaldéernas kung, dödad"
"Och Darejaves av Medien mottog riket, när han var sextiotvå år gammal"
När man jämför översättningen av de här verserna i Bibeln 82 med arameiskan från de bibliska grundtexter då konstaterar man en mycket bra översättning till svenskan. Versen som börjar med "Och Darejaves av Medien..." är den förste i originalets språk (på arameiska, Daniel 5:31 från B82 motsvarar Daniel 6:1) Om denne Darejaves av Medien kan du läsa en NOT vid slutet.
De här verserna visar oss hur handlar Gud med en rättfärdig man och med en syndare. Daniel blev befordrad och välsignad p.g.a Herrens nåd, men Belsassar förlorade riket och även sitt liv. Han gick till evig fördömelse p.g.a sina onda gärningar.
Visste du att Gud har en befordran för oss, att denna är vår destination?
I föregående budskap - du kan läsa t ex Daniel 5:22-23 i den här sajten - hade vi pratat om saddukeerna, en sekt som man läser om i Nya Testamentet och som förnekade att det finns återuppståndelse. Denna kunskap är så avgörande för oss troende att aposteln Paulus proklamerar i Korintierbrevet 1 att om återuppståndelse existerar ej, då är kristendomen en lögn och vi är "de mest ömkansvärda bland människor", eftersom vi har trott på något som är fel och vi har t.o.m predikat detta. Du kan läsa hela diskussionen som Paulus skriver i 1 Korintierbrevet 15:12-20.
Eftersom det finns uppståndelse från de döda, Jesus återuppstod, Jesus lever, Jesus regerar, Jesus helar, Jesus välsignar oss, Jesus befriar oss från våra synder och Jesus skall återkomma till jorden i Hans Majestäts härlighet, för att Guds Rike skall komma till oss.
Halleluja!
Låt oss ta en titt till de här verser. Jesus kallar oss för "Sina får". Han är Herden och Fadern Gud är den som håller allting som det är:
"Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett"
Johhannes 10:27-30
Vi har pratat före om vår första hyra i Sverige, en stuga på landet som tillhörde en större egendom. Vi hyrde den från ägarna, ett svenskt par som hade mer "urbana" yrke - mannen var läkare, och hustrun, lärarinna. Men eftersom de bodde på landet hade de möjlighet till lite jordbruk och djurskötsel. De hade får, en ganska stor hjord. Jag kommer ihåg hur frun brukade komma varje dag, byta sina lärarkläder till en blå overall och gummistövlar, och ge vatten åt fåren. Hon fyllde några dunkar som skulle hällas i vattentråget, och körde dem dit på en kärra. När fåren såg henne, då visste de vad som skulle hända, och de samlades omkring henne och vattentråget, i väntan för vattnet de längtade efter.
En dag blev det så att paret skulle gå ut och inte vara hem vid vattentrågetsfyllnings tid. De bad mig om hjälp för att ge vattnet till fåren. "Absolut", sade jag med glädje. Jag tänkte på den hela upplevelsen, att fylla vattentråget och se alla får samlade omkring mig, som en rolig sådan. När tiden var inne, fyllde jag dunkarna, lagt dem på kärran och körde till tråget. Nu skulle fåren samlas, tänkte jag.
Men till min förvåning, detta hände inte. Fåren stod på ett cirka 100 meters avstånd från mig, och stirrade på mig och sina mycket väl bekanta dunkar och kärra. Vatten som de längtade efter hälldes i deras tråg; det enda de behövde var att komma och dricka. Men det var en skillnad i deras dagliga rutin. Mannen som fyllde vattentråget var inte "deras" herde. Bara när jag hade fyllt tråget och kom tillbaka till huset med kärra och dunkarna, bara när de såg att det fanns ingen i närheten, då närmade dem sig och drack.
Den dagen lärde jag mig något om får. Kanske är de inte de mest intelligenta djur på jorden. Man ser inte att de gör den otroliga akrobatiken man ser att hästar, sälar, delfiner eller elefanter bemästrar så väl. Men ett slags kunskap är solklart för dem: vem är det som är herden.
Verserna vi såg före där Jesus talar visar oss hur är det att det hela med Herden's får fungerar. Han känner dem, de lyssnar på Guds röst i Jesus, och de följer Gud genom att följa Jesus. Det är Han som ger dem evigt liv.
Kanske skulle man undra, vadå evigt liv? Skall vi inte dö allihopa, och läggas i graven?
Låt mig berätta att Herren Jesus Kristus sade att Han är "uppståndelsen och livet" (Johannes 11:25) "Uppståndelse" menar att uppstå från de döda och leva igen. Det är goda nyheter, evangeliet vi kan läsa i Johannes 3:16 :
"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv"
Guds kärlek för en förlorad och syndig värld visades på Golgatas kors, där Han gav sin Son för att dö så att vi skulle leva. Han som syndade aldrig fick straffet som var avsett för de värsta brottslingar, för att befria oss från evig fördömelse och för att leda oss till evigt liv i Guds Närvaro.
Halleluja!
Uppståndelsen som skall göra möjligt för oss att leva i evigheten är en uppenbarelse man kan se redan i Gamla Testamentet. Observera Daniels profetia i kapitel tolv vers två på hans bok:
"Och många av dem som sover i mullen skall vakna upp, somliga till evigt liv [1:a uppståndelsen], och somliga till vanära och evig skam [2:a uppståndelsen]"
Du kan se att vi har betonat två slags uppståndelse, eftersom det är så att man kan förstå Daniels profetia. Denna uppenbarelse kom till oss också genom vår Herre Jesus Kristus i Johannesevangeliet 5:29 :
"...de som har gjort det goda skall uppstå till livet [1:a uppståndelsen], och de som har gjort det onda skall uppstå till domen [2:a uppståndelsen]"
I Jesu ord, det finns en uppståndelse till livet och en annan till domen. I Uppenbarelseboken, aposteln Johannes visar oss en syn han fick där han såg båda uppståndelsehändelser (Upp 20:4-6) :
"Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen [1:a uppståndelsen] och var kungar med Kristus i tusen år. De andra döda fick inte liv [2:a uppståndelsen] förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig den som får vara med i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de skall bli Guds och Kristi präster och vara kungar med honom i tusen år [1:a uppståndelsen] "
Aposteln kallar uppståndelsen för livet för "den första uppståndelsen". Detta händer vid Herren Jesus andra tillkommelse, och består av flera steg som vi kan läsa i 1 Korintierbrevet 15:23-24 och som vi ska prata om en annan gång om Herren tillåter det. Uppståndelse till domen händer vid Millenniets slut, d.v.s Guds Rike som Jesus skall bringa till jorden i sin återkomst. Om ödet som väntar för dem som skall återuppstå i den 2:a uppståndelsen kan man läsa i Upp 20:11-15, "Domedagen".
I den här sajten kan man läsa - under rubriken Daniel 2:24-26 - om en syn vi fick i bönestunder. Den hade med vår uppståndelse att göra, och Herren bekräftade synen med Hesekiel 37. Det är ett grundlig uppståndelse löfte som Herren ger till sitt folk (se verserna 11-14, där Herren uppenbarar till profeten synen han såg) :
"Och han sade till mig: "Du människobarn, dessa ben, de är alla Israels barn. Se, de säger: 'Våra ben är förtorkade, vårt hopp har blivit om intet, det är ute med oss.' Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, Herren: Se, jag vill öppna era gravar och hämta er, mitt folk, upp ur era gravar och låta er komma till Israels land. Och ni skall förstå att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och hämtar er, mitt folk, upp ur era gravar. Och jag skall låta min ande komma in i er, så att ni åter blir levande, och jag skall låta er få bo i ert land. Och ni skall erfara att jag, Herren, har talat det, och att jag också har fullbordat det, säger Herren"
Observera vilka fantastiska löfte ger Gud till Israels folk: de skulle uppstå från de döda, de skulle återsamlas i Israel (landet som Gud lovade Abraham deras fader) och de skulle bli fyllda med Guds Ande. Eftersom Gud uppfyller sina löfte, judarnas återkomst till deras land efter 2000 år är den mest anmärkningsvärda profetiska fullbordan i tiderna vi lever i, tecknet som visar oss att andra profetior om Israel och om kyrkan är också på väg att fullbordas, och att Jesu återkomsten är nära.
Varför "profetior om kyrkan"? Låt mig berätta: det finns uppståndelse löfte för kyrkan också. De beror på ett villkor: att vi skall vara "ympade i det odlade olivträdet" som Romarbrevet 11:24 talar om. Herren lovade Daniel uppståndelse och frälsning för "sitt" folk - Daniels folk, i en tid där det fanns ingen kyrka, utan Israel var den enda nationen man skulle kunna kalla för "Guds folk". Båda uppståndelse händelser som uppenbaras i Daniel 12:2 är i sammanhanget "sista tiderna", och båda HAR MED ISRAEL ATT GÖRA. Observera Daniel 12:1 :
"På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten som står som försvarare för dina landsmän, och då kommer en tid av nöd, vars like inte har funnits, allt ifrån den dag då människor blev till och ända till den tiden. Men på den tiden skall av ditt folk alla de bli frälsta, som finns skrivna i boken"
Vill du veta vem är det som skall "bli frälst"? Tänk på följande:
- Ärkeängel Mikael är en ängel som är stor i rangordningen, och han finns med i Bibeln i flera ställe. Han har alltid att göra med Israel, som en beskyddare av det jusdiska folket, vilket innebär att hans närvaro i den här versen bevisar att något skall hända med Israel.
- Det skall komma "en tid av nöd, vars like inte har funnits, allt ifrån den dag människor blev till och ända till den tiden". Jämför Matteus 24:21, då Herren Jesus säger, "... det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna dag och inte heller kommer att finnas". Nöden eller lidandet har samma kvalitet: är unik i mänsklighetens historia. Denna händelse är Uppenbarelsebokens huvudtema, och det står där att Israels folk skall då befrias. En stötesten för "teologer" som vill ignorera Israel är att i Uppenbarelseboken, den stora profetiska boken i Nya Testamentet, judarna har en väldigt viktig roll genom hela boken. De kristnas frälsning är blandad med Israels frälsning genom hela profetian - ett ämne som vi skall ta med Herrens hjälp.
- Daniels folk ("ditt folk") skall befrias, "alla som finns skrivna i boken". Vilken bok? När vi läser Daniel 7:10 hittar vi några böcker: "En flod av eld strömmade ut från honom. 1000 gånger 1000 var hans tjänare, och 10 000 gånger 10 000 stod där till hans tjänst. Så satte han sig ned till doms, och böcker blev öppnade". Om vi jämför med Upp 20:15, "Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön" ("den brinnande sjön" är lika med "helvete")
Denna "livets bok" är en register som vi kan hitta i Moseböckerna, i Bibelns början, och är ett slags lista av troende människor. Det är vanligt med sådana register i hela Bibeln (du kan se 1 Krönikerboken 1, 1 Matteus 1 m. fl.) Det är en stark övertygelse genom hela OT att Gud har en sädan bok där de levande är listade.
Tycker du att denna övertygelse är en myt, eller en sanning som Gud själv har uppenbarat?
Observera 2 Moseboken 32:31-33, då Moses talar om sig själv som en troende, med sitt namn skrivet i livets bok:
"Och Mose gick tillbaka till Herren och sade: "Ack, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. Men förlåt dem nu deras synd. Vill du inte göra det, så utplåna mig ur boken som du skriver i"
"Men Herren svarade Mose: 'Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok' "
Guds svar innebär att boken finns, och att syndarna skall bli raderade från denne. Det är därför man läser om två uppståndelse händelser i Daniel 12:2, en för dem som är med i boken - och som skulle befrias - och en för dem som inte är med - de som skall också uppstå från de döda, men för att bli fördömda.
Moses livets bok, den som han talade om, är densamme som Johannes citerar i Uppenbarelseboken, där alla troende - vare sig judar eller kristna - är med. Upp 20:15 visar att alla vilka namn är inte med i boken skall skickas till helvetet. Observera ett annat stycke där vi kan läsa om skillnaden mellan syndare och troende - med sitt namn i boken:
"Men därunder har också de som fruktar Herren talat med varandra, och Herren har lyssnat på dem och hört dem, och en minnesbok har blivit skriven inför hans ansikte, till påminnelse om dessa som fruktar Herren och tänker på hans namn. Och dessa, säger Herren Sebaot, skall jag ha som min egendom på den dag då jag utför mitt verk, och jag skall skona dem, som en fader skonar sin son som tjänar honom. Och ni skall då åter få se vilken skillnad det är mellan den rättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom"
Malaki 3:16-18
Den "rättfärdige" är den som tjänar Gud; den "ogudaktige", den som inte gör det. De rättfärdiga är med i "minnesboken", och kallas för "Guds egendom" på den dag Han dömer. De skall få syndarnas förlåtelse. Och det finns en skillnad mellan dem och de ogudaktiga här, som blir mer begriplit när man läser om uppståndelsen i de andra verser vi har sett.
Daniel fick ett löfte som innehöll både befrielse och välstånd. Observera Dn 12:13:
"Men gå du fram mot ändens tid. Sedan du har vilat, skall du uppstå till din del, vid dagarnas slut"
Den judiske profeten fick sin befordran inte bara här på jorden, under det babyloniska riket och sedan under perserna. Han fick också löftet att, även efter hans död, hans skulle återuppstå och få "sin del" ("goral" från hebreiskan kan betyda "del", "lott" eller "arv") Han fick en evig, fast "befordran". Befordran som han och sina vänner fick i Babylonien eller Persien var inte till nytta när de kastades i den brinnande ugn eller i lejons kula, för att döda dem. Men Gud har givit oss en ställning i evigheten där djävulen kan inte röra oss. Om Gud har skrivit ditt namn i livets bok, inga demoner eller Satans tjänare kan radera det. Herren räddade dem från döden, som Han skall göra med oss också, med alla som tror.
Det finns människor som tror att det är ingen katastrof om våra namn är skrivna i livets bok eller inte, om vi skall återuppstå till en evighet med Gud eller inte. Som saddukeerna, de tror att allting slutar med vår död. Jag vädjar och bönfaller, gör inte detta misstag! Alla verser vi har sett, där profeterna, apostlarna och Herren Jesus själv talar om uppståndelse och om livet efter detta, visar oss ett ödesdigert slut för dem som inte har sina namn i livets bok, de som inte uppstår i den första uppståndelse. Helvetet är inte till "mycket onda människor" bara, eller en plats där jag skall inte hamna i eftersom "jag skadar ingen". Helvetet skall omfatta alla de människor "vilkas namn inte är med i livets bok".
Vill du se ditt namn skrivet i livets bok? Vill du vara med i Guds lista? Vill du få en evig befordran? Det finns bara ett beslut du skall ta: ta emot Jesus Kristus, Israels Messias, mänsklighetens frälsare, Guds Son, som din Herre och Frälsare. INGEN kan rycka sina får ur sin hand!
Må Herren välsigna dig!
I Jesu Kristi kärlek, din broder
Israel Leonard
PS. Jesus kommer snart!
NOT:
Om "Darejaves av Medien". Vem är han?
Några har identifierat honom som Kyros den Store from Persien. Men detta är inte korrekt, som vi skall se. Självklart regerade han under den Store, liksom Belsassar regerade under Nabonidus sin far, Babyloniens konung. Vem är Darejaves av Medien? är en biblisk fråga som har förvirrat historiker för många sekler.
Att han INTE ÄR Kyros är en självklarhet när man läser Daniel 6. Darejaves av Medien var tvungen att lyda "Mediens och Persiens orubbliga lag, som inte kan återkallas". Satraperna skulle inte kunna manipulera Kyros den Store, konungars konung i det Persiska Väldet. Men för en vasall kung är det mer sannolikt att han skulle "watch his back". Dessutom, i Daniel 9:1 läser man att Darejaves av Medien "hade blivit upphöjd till kung", vilket betyder att det var en högre kung som gjorde honom till kung över Babylonien, som var bara en del av det Persiska Imperiet. Slutligen, Darejaves kallas "av Medien" och "Ahasveros' son", och Kyros var från Persien, Kambyses' son (Kambyses var en annan persisk konung, och bara Kyros moder var från Medien)
Vem är då den här Darejaves?
Observera de här verser:
Daniel 9:1, "I Darejaves', Ahasveros' sons, första regeringsår – hans som var av medisk släkt, men som hade blivit upphöjd till kung över kaldéernas rike..."
Daniel 10:1, "I den persiske kungen Kores' tredje regeringsår fick Daniel, som också kallades Beltesassar, en uppenbarelse..."
Darejaves kröntes till kung av Kyros, som Babyloniens monark, och var kungen i Daniel 9:1, BARA "över kaldéernas rike" (Babylonien, inte hela Persien) men "den persiske kungen Kores" är självklart Kyros den Store, kungen av Persien som erövrade Babylonien m. fl. I sitt "tredje regeringsår" hade Darejaves redan dött, och det är därför Daniel pratar inte om Darejaves' rike som referens.
Kristna bibliska vetare identifierar Darejaves av Medien med Gubaru, en general i Kyrus armé som ockuperade Babylonien. Några historiker motsäger detta eftersom det finns arkeologiskt bevis - den s.k. "Nabonidus Krönika" - där Gubaru är med, och det ser ut som att han dog tre veckor efter Babyloniens ockupation. Men berättelsen i Daniel 6 kan hända på tre veckor - om man läser hela kapitlet skall man se att det tog mindre tid än en månad, som var den föreskrivna tiden till den kungliga förordningen som Daniel struntade i.
En arkeolog och biblisk vetare som står för Gubarus identifikation, M.D. Ph. D. William H. Shea, har studerat noggrant hela Nabonidus Krönika och många andra dokument från den antika Persien. Han har konstaterat att i Nabonidus Krönika, man hittar datumet bara genom dagarnas nummer - månaden finns med bara en gång, sedan blir det bara "den 2:e", "den 3:e" o.s.v. Men Gubarus död dateras med både månad och dag. Detta kan innebära att generalens död hände samma månad men ett år senare. Han har också upptäckt att Kyrus använde som titel "Kung av nationer", men efter cirka ett år började han använda "Kung av nationer, kung av Babylonien". Detta var obegriplit tills att man läste att Gubaru blev Babyloniens konung, en vasall kung under Kyros som regerade för ett år och tre veckor. Att Gubaru är med i Nabonidus Krönika är i sig ett bevis att han blev kung (detta dokument är för det mesta en lista äver kungligheter)
Du kan se likheterna mellan Darejaves och Gubaru:
Nabonidus Krönika m.fl - Gubrau --------- Danielsboken - Darejaves
- Erövrade Babylonien ---------------------- Erövrade Babylonien
- Satte ledare i Babylonien ----------------- 120 satraper och 3 chefer
- Dog cirka ett år sedan -------------------- Var 62 år gammal
- Var en general i Kyrus' armé ------------ Kröntes till kung - av en annan
- Hade varit Gutiums kung ----------------- Darejaves "av Medien"
(Gutium är i Medien)
Vi kan lägga ett bevis till: det finns ingen annan som kan möjligen vara Darejaves av Medien. Persien erövrade Babylonien 539 fKr bara en gång i mänsklighetens historia, och Kyros den Store krönte som Babyloniens kung en general kommen till åren, från Medien, som satte satraper, bara en gång i mänsklighetens historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar