Har du fått vishet? Skulle du vilja få den?
Observera följande verser:
Daniel 5:22-23
"Men du, Belsassar, hans son, som har vetat allt detta, har ändå inte ödmjukat ditt hjärta, utan förhävt dig mot himmelens Herre och låtit bära fram inför dig kärlen från hans hus. Och du och dina stormän, dina hustrur och bihustrur har druckit vin ur dem, och du har därvid prisat dina gudar av silver och guld, av koppar, järn, trä och sten, som varken ser eller hör eller vet något. Men den Gud som har i sitt våld din ande och alla dina vägar, honom har du inte ärat"
Om du jämförde den svenska B82 med det arameiska från originalet då har du konstaterat att översättningen till svenskan är mycket bra. På andra språk kan du se att det står "den Gud som har i sitt våld DITT LIV", och det är också OK. "Ande" kommer från arameiskan "nishmá" - motsvarande hebreiska "neshamá" - som betyder "livs ande", "själ", "ande", "gudomlig inspiration". Alla dessa ord skulle kunna fylla meningen när Daniel säger till Belsassar att hans "nishmá" är i Guds händer, och att det är den här Gud som han skall ära.
Ärar du Gud?
Frågan är en ganska omfattande och generell sådan. För att ha en bättre begrepp, låt oss föreställa oss en skala från 0 till 10 med värden "att ära Gud", där Belsassar står i nollan och vår Herre Jesus Kristus är i 10:an (eftersom Han ärade sin Fader i hela sitt liv, och Han lärde oss att göra samma sak)
Var skulle du ställa dig själv i den här skalan?
Låt oss se varför befinner sig Belsassar i "0" efter Daniels utvärdering - på grund av kungens attityd:
1) han "ödmjukade inte hans hjärta": Belsassar visste det som hade hänt till Nebukadnessar, men han gjorde uppror mot Gud ändå. I Daniel 5:18-19 i den här sajten har vi sett hur är det att Gud talar genom historien, på samma sätt som han talar genom de bibliska profetior. Båda är skrivna så att vi lär oss från Gud. Att underskatta en lektion från historien är samma sak som att "förakta profetior", något som Ordet varnar oss för (1 Thessalonikerbrevet 5:20) Belsassar struntade i denna lektion from historien och handlade med Israels Gud som om Han vore inte värdig (till och med smädade och vanärade han Gud)
Men Herren Jesus gjorde bara det som Fadern vilje ("Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom", Johannes 8:29)
Gör du alltid det som behagar Gud?
2) han "förhävdade sig mot himmelens Herre". Det blev bara värre: nu blev kungen arrogant mot Gud, vilket innebär att han vilje vara sin egen "gud". När man förhävar sig mot Gud då erkänner man inte att "Han" är Gud, och inte "vi". Det är en av Satans egenskaper, och en som antikristus skall visa också. Du kan läsa om detta under rubriken Daniel 2:41-43 i den här sajten, och jämföra med 2:a Thessalonikerbrevet 2:3, 4:
"Låt inte lura er på något vis. Ty först [innan Jesus kommer] måste avfallet ske och laglöshetens människa [antikrist] uppenbaras, undergångens son, motståndaren, han som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt och sätter sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud"
Vilken skillnad mellan Belsassar och Vår Herre! Han lydde Gud Faders vilja totalt (som innebar att bli orättvist fångat, misshandlat och korsfäst) Han - som är den ende som kan verkligen säga att han var densamme som Gud - lämnade sin tron i himmelen för att bli en tjänare, lika med oss människor (Filipperbrevet 2:6,7)
Överlämnar du din vilja för att göra Guds vilja?
3) Belsassar blev berusad - tillsammans med sina stormän, hustrur och bihustrur. Herrens Ord lyder:
"Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för Herren av hela ert hjärta, och tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu Kristi namn"
Efesierbrevet 5:18-20
I Daniel 5:1-4 i den här sajten kan du läsa mer om alkohol. Självklart blev Herren aldrig berusad. "Lastbarheten" som orsakas av berusningen leder oss till Satans välde, eftersom den tar bort vår fri vilja.
Gör du vanligen något under alkohols påverkan som du skulle inte göra i din fri vilja?
4) han "lät bära fram inför sig kärlen från Guds hus". De kärlen var tänkta för ett heligt användningsområde, men han brukade dem för att drycka alkohol. Det är en vanhelgelse till Guds helighet (du kan läsa mer under rubriken Daniel 5:1-4 i den här sajten) Vår Herre gjorde aldrig sådant.
Har du använt något som är konsekrerat till ett syndigt ändamål?
5) han "prisade gudar av silver och guld, av koppar, järn, trä och sten, som varken ser eller hör eller vet något" (han övade avgudadyrkan) Den här synden i den medeltida kyrkan var en av synderna som Reformationen försökte att bli av med, och bland hebréerna var skälet att både Israel och Juda föll. Du kan läsa om detta under rubriken Daniel 4:5-6. Herren Jesus varnar avgudadyrkare att deras destination är helvetet (Uppenbarelseboken 21:8)
Prisar du några falska gudar?
6) Belsassar ärade inte och erkände inte den sanne Gud. Herren Jesus lydde Fadern under hela sitt liv, och Han lärde sina lärjungar att stå i beroende av Honom, att söka Honom och att lyda Honom. Han lovade att den Helige Ande skulle komma till de troende, och med Anden skulle de få flera andliga gåvor. I Daniel 2:14-16 i den här sajten kan du läsa om detta.
Har du blivit andedöpt?
Vi kan se att det finns eh klyfta mellan Belsassars "0" och Herrens "10". Vår andligt liv kan utväderas också när vi jämför det med de här exempel av synd och helighet. Detta är viktigt att göra för vår andlig utveckling, eftersom ett liv i synd leder till ett ödesdigert slut. Därför har Herren kommit, för att befria oss från våra synder.
Vad hände med Belsassar pga sina synder?
När vi läser lite till i Danielsboken kan vi se att Herren befann Belsassar "khasir" ("för lätt", bristande, saknande) Han hade ingen ande, helighet, ödmjukhet, disposition, och han skulle inte ångra sina synder (han hade gjort sig själv till sin egen gud, som antikristus skall göra) Domen, fördömelse och döden som kom över honom samma natt var resultaten av hans synd.
Syndar vi i våra tider så som kungen Belsassar gjorde?
Låt oss läsa igen de här verser vi såg förut:
2:a Thessalonikerbrevet 2:3, 4:
"Låt inte lura er på något vis. Ty först [innan Jesus kommer] måste avfallet ske och laglöshetens människa [antikrist] uppenbaras, undergångens son, motståndaren, han som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt och sätter sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud"
Detta "avfall" (från grekiskan "apostasía", uppror eller avfall) ÄR REDAN igång. Detta uppenbarar sig på olika sätt. Låt oss ta en närmare titt till ett av de mest spridda och farliga, det som man kallar för "liberal teologi".
När man observerar de här orden, "liberal" och "teologi", då ser man att de är positivt laddade ord. Med "teologi" menar man Guds kunskap - för oss kristna, Bibelns Gud. Då är det inget fel med ordet. Vi har faktiskt kallats för att känna Gud, eller hur? Och "liberal" är inte heller ett "syndigt" ord i sig. Fariséerna skulle ha kallat Herren för "liberal" eftersom Han brydde sig inte om traditionerna. "Liberalism" i politiskt sammanhang är en demokratisk linje, som betonar individens frihet - vilket Bibeln gör också: man går till himmelen eller till helvetet pga sina egna beslut, inte pga andras.
Men... varför är då något slags "avfall" denna liberal teologi?
Låt oss ta en titt till medeltiden. Den medeltida teologin - om man skulle kunna tala om "Guds kunskap" på denna tid - är ganska bekant. Det finns ett skrämmande helvete - som författaren Dante Alighieri gjorde ännu mer skrämmande i sin "Gudomliga Komedin" - som man kan slippa genom den katolska kyrkans förmedling, eftersom kyrkan styrdes av påven, som var "Guds kontaktperson" på jorden. Att bli frälst hade inget att göra med att ta Jesus Kristus som Herre och Frälsare, utan med att "bli katolik" - man skulle döpas så att man skulle inte vara ateist, jude eller muslim. Reformationen avslöjade denna medeltida ignorans och satte Bibeln igen som den kristna trons grundval.
Men inte alla slags "teologi" som började med Reformationen menade "Guds kunskap". Eftersom alla sidor blev fria från Roms diktatur, både de heliga troende och de ogudaktiga syndare. Efter Reformationen kom "renässansen", och efter renässansen, "upplysningen". Vad har de här förändringar att göra med teologin?
I medeltiden var den grekiske filosofen Aristoteles den största påverkan i kyrkan. Till exempel Thomas av Aquino, en av pelarna i den katolska teologin, trodde att filosofin var i samma nivå som Skrifterna - tänk på att man skulle ersätta en uppenbarelse från aposteln Paulus med en idé från Aristoteles! Men liksom den medeltida världsuppfattning blev ersatt av renässansen och upplysningen, Aristoteles filosofin blev ersatt av många nya filosofier, rationalism och empirism bl.a. (se NOT 2) vilket orsakade att han var inte längre den "alla tiders" filosof.
Det var precis under rationalistisk och empirisk tankesätt att "liberal teologin" dök upp. Ateister som kallade de själva för "teologer" behandlade Skriften som vilken som helst bok, som skulle granskas och revideras för att "anpassa sig" till de nya vetenskapliga och filosofiska skolor. Bibeln hade alltid varit "Guds Ord". På så sätt behandlade Vår Herre Skriften, och på samma sätt hans apostlar och alla profeter i GT. Men nu hittade våra "teologer" många "myter" och "fel" i Skrifterna. Självklart, att se på Biblen undet sådana förutsättningar orsakar andlig död, och liberal teologi gick bort och blev ersatt av andra. Men sädet till det här "ogräs" var sått, och ogräset växer fortfarande nuförtiden.
Vi skulle kunna fråga, men hur skall man tro på liberal teologi nuförtiden, om den gick bort?
Nåväl, medeltiden gick bort också och vi hör "medeltida teologin" fortfarande. Men dessutom är den där liberala teologin avkomman till en oren ande som har varit verksam från väldigt länge sedan, före 1800 talet.
I Bibeln kan vi läsa om rötterna till den här teologin när vi ser skillnader mellan saddukeerna och fariseerna. I Apostlagärningarna 23:8 läser vi, "Saddukeerna menar nämligen att det inte finns någon uppståndelse och inte heller änglar eller andar, medan fariseerna tror på allt detta". Saddukeernas sekt, som vi läser om i Apostlagärningarna och i Evangelierna bl.a., förnekade många läror i Skrifterna - särskilt de övernaturliga - och det sägs att de slutade som grekiska filosofer.
Men Saddukeernas attityd mot Skriften återkom i de här "liberala kristna" (vi använder citationstecken med flit eftersom "den som inte har Kristi ande tillhör inte honom") Denna liberalismens början kan man se i JJ Semler, en biblisk kommentator från 1700 talet som attackerade Bibelns auktoritet från alla möjliga sidor. Redan vid 1850 var liberalismen "det sista i teologin".
Liberal teologin - om man kan kalla den för "teologi" - "sänker den kristna tron till några 'huvudsakliga fakta' som man kan förklara på ett 'rationellt' sätt" (se NOT 1 vid slutet) Bibeln var inte Guds Ord till dem, utan en bok med många myter och fel. De trodde inte på mirakler och på skapelsen. De välkomnade darwinismen eftersom den har en "vetenskaplig" förklaring till livets uppkomst. De trodde inte på apokalyptiska profetior, på demonerna och helvetet, på människans syndigt tillstånd, på den kommande Guds rike... överhuvudtaget, de trodde på inget som man kan inte pröva på ett vetenskapligt sätt eller som man kan förklara rationellt. Men om Jesus föddes på ett mirakulöst sätt från en jungfru, gjorde så många mirakler när Han levde på jorden och predikade, och återuppstod från de döda på ett mirakulöst sätt också, hur kan man vara kristen utan att tro på mirakler?
Den liberala teologin stängde kyrkans dörrar till dem som verkligen tror, och öppnade dem till ateister som skulle höra om en "gud" som inte är Bibelns Gud. Eftersom Bibeln hade så många fel, då hade den ingen auktoritet. De fick bestämma själva vad är det som Gud säger. Kyrkan skulle "tillverka" Guds rike här på jorden innan Jesus skulle komma tillbaka. Trons syfte var inte längre "att frälsa människorna", utan att "förvandla samhället".
Ett typiskt exempel där man ser denna "teologi" i våra tider är att beskriva homosexualitet som en "livstil" som inte är syndig, och att uträtta bröllop i kyrkan med personer av samma kön. Detta slags förhållande kallas för "synd" i Bibeln från 1 Moseboken till Uppenbarelseboken. Att tvinga Skriften att säga något annat är att ignorera Guds Ande och att proklamera sig själv till Gud, som antikrist skall göra och som Belsassar gjorde när han blev berusad och använde Guds heliga kärl till ett syndigt ändamål, och dessutom begick avgudadyrkan och ignorerade Nebukadnessars exempel.
Guds Ord har varningar till de som fifflar med Bibeln så att den skall säga vad de vill. I Uppenbarelseboken 2:22-23 läser vi:
"Se, jag skall lägga henne på sjukbädden, och dem som horar med henne skall jag låta drabbas av svåra lidanden, om de inte vänder om från hennes gärningar. Och hennes barn skall jag döda med pest. Och alla församlingarna skall förstå att jag är den som rannsakar njurar och hjärtan och som skall ge var och en av er vad hans gärningar är värda"
Den här varningen var sänt pga en falsk profetissa som lärde ut i kyrkan några "doktriner" som man kan inte hitta i Bibeln. Här varnar Gud om straff, inte bara för henne utan för sina "barn" - dvs andlig avkomma - som skulle "dödas med pest".
"Teologi" menar att man "studerar" Gud. När man läser teologi, själva idén är att lära sig om Gud - om du är en kristen, om Bibelns Gud, himmelens och jordens skapare. Men de liberala "teologer" glömde att Bibelns Gud är Allsmäktig och Allvetande. Han kan göra allting och Han vet allting. Guds uppenbarelse, den kunskap om Gud som vi hittar i Bibeln, är ingen "myt" och har inga "fel". Vårt sätt att närma oss "rationellt" till Bibeln är att förstå vad är det som Gud säger, inte att bestämma vad är sant och vad är fel i Bibeln.
Vill du få vishet? Observera det som Paulus skrev till hans lärjunge:
"Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap [eller "göra dig vis", gr. "sofídzo" jfr. "sofía", visdom] du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus"
2 Timotheos 3:14-15
Kung Belsassar vanärade Gud och hamnade i helvetet. Många som har vanärat Guds Ord skall gå till samma destination. Aposteln säger genom den Helige Ande att skrifterna "förmår att göra oss visa för att bli räddade genom tron på Jesus Kristus". Det finns ingen frälsning utan Kristus, och det finns ingen frälsning utan Bibel. Kristus kom för att frälsa oss.
Om du har inte tagit emot Jesus Kristus som Herre och Frälsare, vänta inte längre! Idag är dagen till din frälsning, dagen när du kan komma från död till liv, från fördömelse till förlåtelse, från mörkret till ljuset. Ta emot Jesus, och gå med Honom till evigheten!
I Jesu Kristi kärlek, din broder
Israel Leonard
PS. Jesus kommer snart!
NOTES:
1) Från boken "Crisis en la Teología Contemporánea", av pastorn Carlos Jiménez (Editorial Vida 1985, "Krisen i Nutida Teologin")
2) RATIONALISM: "Jag tänker, alltså finns jag". Det slags filosofi som upphöjer logiskt tänkande som den allra högst domare till vad sanning är, och till det enda hjälpmedel för att finna den. På ett förkortat sätt, "sanningen är sådan om den är logisk eller rationell". Man kan hamna på den idiotiska extrema slutsatsen: "om det finns något som jag inte kan förklara eller förstå logiskt, då är det inte sant"
EMPIRISM: Det slags filosofi som betraktar erfarenhet - som man skall få genom sina sinne - som den enda sanna väg att få kunskap om något. Motsatsen till rationalism. På ett förkortat sätt, "sanningen är sådan om man kan pröva den". Man kan hamna på den idiotiska extrema slutsatsen: "om vi kan inte pröva något eller om vi har inte sett något, då är det inte sant"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar